Niftys liv och hundbestyr...

I lördags kom jag ut på andra sidan kassan blott 678 kronor fattigare än när jag gick in. Hur gick det till? :)

Tag ett tiotal hundar och lägg till ett lika antal mattar/hussar. Plussa på en kursledare samt Åskar. Multiplicera med ett öppet hål i himlen. Vad får man då?

Svar: 21 MYCKET blöta kursande hundar och mattar.

Shit vad det regnade. Man var verkligen blöt inpå bara skinnet, man skulle ha haft lite retrieverpäls... :)

Man får ett annat perspektiv på livet och vad som är viktigt och inte viktigt. Man ser sina egna tragedier på ett nytt sätt.

Tack Lotta för att jag fått läsa din blogg. Än så länge har jag "bara" läst från det stora Beskedet till och med idag, men en dag ska jag läsa allting före också.

Jag hejjar på dig!

(Nu kan tydligen inte min dator sno på bilderna längre, så ni får sno på huvet istället)

En av de trevliga sakerna med att fylla år är att få presenter. Och det är extra trevligt när man får dom litegrann i efterskott, då känns det liksom lite extra lyxigt att bli uppvaktad. Störste storebrodern med tillhörande brorsdöttrar och sambo hälsade på och sa grattis i efterskott idag. Mycket trevligt.

I present fick jag en jättefin värmeljuslykta som dessutom är smart, man kan även använda den som blomvas när sådana behov uppstår. :) Dessutom fick jag en jättesöt blomma med kruka som Moa själv hade valt ut åt faster. Som grädde på moset fick jag dessutom låna Lindas IKEA-katalog eftersom jag befinner mig i den olyckliga sitsen att ingen IKEA-katalog har landat i min brevlåda. Varför?

På dagens agenda stod dessutom hundträning tillsammans med en massa trevliga hundar och människor. Herregud vad roligt jag har! Jag älskar mitt hundliv. Lite extra bra är det ju nu när hunden börjar vara en snäll hund...det ger liksom en guldkant på träningen. Idag var en riktig utmaning för lillvovven min...knepiga inkallningar som fungerade oftast men inte alltid. Men skit händer...

Nu, lite slapp i soffan. Senare, promenad runt Moröhöjdens elljusspår.

Som sagt, full av energi och totalt fri från ångest. Nu är det bäst att HRF passar sig, för nu är Kicki på G.

(Väckarklockan är ställd okristligt tidigt, det är det enda jag våndas över.)

Fick ett påpekande från Sandra om att jag måste lägga upp bilder på blockfynden... :)  Dom är typ i A5 storlek förutom det med snodd, det är typ fyrkantigt men lika stort. :) Detr bruna har päls... :)

Ute börjar träden skifta färg. Luften är kyligare även om solen värmer utimellanåt. Dagarna blir kortare. Jag har tagit fram vantarna för kvällspromenaderna och långkalsongerna är inte långt borta. 

Det är höst och jag myser. :)

Sen kom vi på att Mårten borde veta, och mycket riktigt! Hejja Mårten!

Det var verkligen ett helt fantastiskt ställe när man har hund med sig! Inte så mycket folk så ingen blev störd och lagomt djupt vatten för att hunden skulle kunna plaska och leka och simma lite lagomt! :) Om det inte är som dom påstår att sommaren är slut nu så blir det definitivt repris på det badet!

Till min förvåning konstaterade jag att lillvovven är bättre på vattenapport än på apportering på land. :) Han måste ha varit ett blötdjur i sitt tidigare liv. :)

Ikväll bakas det Chocolate Cheesecake i vårat kök...någon fyller tydligen år imorrn och alla syskon med respektive samt svärfamiljen är bjudna på kalas. Det blir en, två, tre, många... Baka, baka, 

för övrigt kan jag meddela att myggorna verkar älska mina händer! Kanske är det enda kroppsdelen som inte allergitabletterna klarat av att preparera mot myggen...dom biter mig i sinne. Men bara på händera... 

Tog en underbart härlig långtur i skogen idag tillsammans med älsklingen och vovven. Fyraovanliga saker hände: först träffade vi en thaiändsk (!) bärplockare iförd rånarluva (!). Chapp rusade fram mot honom på vanligt Chappmaner när matte inte hinner med,,,och här inträffar ovanlig sak nummer två: Chapp hejdar sig när jag ropar, funderar en stund på saken och kommer tillbaka till mig. Även tonåringar kan. :) Sen träffar vi ytterligare en thailändsk bärplockare som Chapp också rusar fram emot...för att vända tillbaa till oss när jag visslar på honom. Vad gjorde dessa thailändare i A-torpskogen och tänker de rensa den på alla blåbär som jag och mamma ännu inte plockat? Och hur kunde det komma sig att vår tonåring plötsligt lyssnade och gjorde som vi ville? 

Kanske ska jag göra ett nytt försök nu, det kan ju inte gå sämre än sist i alla fall! :) Ber om ursäkt för samtliga stavfel, syftningsfel, kommateringsfel och annat knas i texten som jag inte ids rätta till i natt! :)

P.s Märkte ni förresten i förra inlägget att jag nu fått ordning på vändandet av bilder? Tacka min sambo för att ni numera inte behöver sno på huvudet för att se bilderna.... :)

Vi har haft en fantastisk vecka om endera dagen kommer en mastodontuppdatering, bilder utlovas... :) Men först ska jag uppdatera mig vad alla ni andra bloggat om sen sist!

Imorgon ska stora resväskan packas, hunden lämnas till hundvakterna och sen tidigt på måndag morgon bär det av till Prag! See ya om en vecka! :)

Nu spöregnar det och jag tror att Åskar är ute på promenad.

Vädrets makter är förunderliga. Ännu mer förunderligt är att just nu tycker hunden att ett toalettbesök skulle vara på sin plats. Regnkläder på. :)

Till och med i dassböcker kan intressanta tankar väckas...

När allt detta händer under samma dag (igår) - då är det spännande att vara i skogen. :)

Idag gick vi en hel promenad med lös hund som höll sig i  närheten av oss nästan hela tiden...utan att försöka sticka iväg! :) Visserligen var hunden trött och slö och märkbart tagen av värmen men i alla fall. Man ska värdesätta de små sakerna. :)

Det började i lördags då jag gick på  toaletten på COOP i Borås. När jag gjort det som skulle göras och lämnat toeletten så ropar någon efter mig i högtalarna. På väg till kundtjänst tänker jag att jag förmodligen har hört fel för vad skulle någon möjligtvis kunna vilja mig? Nästan framme kommer jag på det, handväskan är inte med mig. Mycket riktigt ligger den snällt och väntar i kundtjänst, jag hade glömt den på toaletten och en städare hade hittat den strax efter att jag gått därifrån! Puh.

Man kan tänka redan nu att jag borde köpt en trisslott men det var tur att jag inte förhastade mig och utnyttjade den tur som slagit till. Igår hade vi en hel del väntetid på Arlanda innan vi skulle flyga hem till Skellefteå så vi hittade en soffa längst bort på terminalen där vi slöade sista timmarna innan vi skulle flyga hem. Dom började borda vårt plan i ovanligt god tid så vi skyndade lite hastigt mot vår gate som naturligtvis var i andra ändan av terminalen. På väg in i planet ska jag ta upp min mobil och stänga av den och upptäcker då att den är BORTA! Puts väck, Finns ingenstans. Johan provar att ringa efter den men vi hör den ingenstans. :( Först tänker jag att om den är kvar vid sofforna så får den vara det, men av någon anledning ändrar jag mig och går fram till kabinpersonalen och förklarar situationen och dom lovar att vänta när jag springer för att kolla.

För den som inte vet kan jag berätta att ovan nämnda terminal är väldigt avlång. Typ 500 m avlång. Och det fanns ju inte direkt tid till att ta denna plötsliga promenad med ro utan enda alternativet var att springa. Vilket jag gjorde medan alla stirrade.

Döm om min förväning då telefonen ligger under sofforna där vi låg och väntade. Den måste ha glidit ur min ficka och landat under soffan. Jag plockar upp den i farten och får några leenden av ett par gubbar som  sitter i fåtöljerna bredvid. En tumme upp får jag med mig på vägen av en av dem. :) Sen var det bara att lubba tillbaka tvärs över terminalen. Jag var hyfsat andfådd och ganska varm i kläderna när jag kom injobbandes på planet. :)

Tur i oturen var ju att dom boardade så tidigt, annars hade jag inte hunnit tillbaka och hämta telefonen. Vi vart inte ens försenade pga. min glömska utan lyfta precis enligt tidtabell i alla fall! :)

Avslutningsvis kan man konstatera att min tur för denna sommar förmodligen är slut nu. :) Så att köpa en trisslott vore förmodligen slöseri med pengar... :)